Reaktioner på Islamiska statens flagga vs Israels flagga på campus

Nu vet jag att det pågår propagandakrig hela tiden, inom alla områden. Propagandan förs idag ofta via internet, via youtube. Är det inte Pallywoodfilmer så är det kvinna som går på gatan i New York och blir verbalt ”antastad” Eller varför inte nån indoktrinerad fjortis som ljuger om SD på en bild om att ”jimmie har utvisat resten” utan att bli ifrågasatt av de som anser att ”alla människor är lika mycket ”värda”. Det är så lätt att klippa i filmsnuttar för att väcka känslor hos betraktaren. Man klipper bara bort de fakta som kan störa vilken propaganda man nu vill föra fram.

En snubbe säger sig ha gjort ett experiment på Berkley University i USA där han först står och viftar islamska galningars flagga och ropar att Daesh (en del kallar dem Islamiska staten) inte är onda egentligen, de tvingas [av USA] att kriga för islam. Han vill se hur studenterna reagerar. Föga förvånande så bryr sig inte någon, eller kanske är det islamofobfobin som talar sitt tysta språk? Såtillvida han inte klippt bort alla fredsälskande människor som inte tycker att det är bra att hylla en grupp som har en religiös fäbless för att skära huvuden av folk? De tänker förmodligen att han är en stolle som försöker provocera. Huruvida de har någon negativ åsikt om galna islamister får vi inte veta, folk går bara förbi. Under två timmar försöker han få människor att reagera.

Sen tar han fram Israels flagga. Jag behöver nog inte beskriva vad som händer, säger bara att han klarade sig med livet i behåll.

Hur kommer det sig att ”liberaler” (som vänstern och socialister kallas i USA) har sån dubbel standard? Varför är olika offer för krig, för mord inte ”lika mycket värda”? Är det för att Israel är ”starkare” än de islamistiska galningarna? Är det för att de muslimska galningarna inte dödat lika många oskyldiga som Israel? Varför har människor olika ”värde” beroende på vem som dödar dem?

Jag vet nu inte om denna film är ett fuskverk eller inte, men en sak är den inte! Den är inte osannolik. Snarare tvärtom.

Irshad Manji, en lesbisk muslim stör min islamofobi

Irshad Manji är en muslim. Hon är någonting så fenomenalt ovanligt som en lesbisk muslim (som vågar står för det öppet i alla fall) En troende muslim som tror på tramset Islam. Men hon är samtidigt en reformist, hon tänker nytt, framför allt tänker hon. Hon försöker ändra den muslimska normen. När man lyssnar på henne är det svårt att vara en äkta islamofob då hon har en klarhet, en skärpa i sin argumentation som är svår att bemöta (för mig i alla fall trots att jag anser att även hennes Allah är ett bisarrt tankefoster). Men hon är en försvinnande liten del av den muslimska gemenskapen. Men det finns muslimer som vill ta steget som kristendomen gjort och reformera religionen. Dessa personer hör vi dock sällan av i svensk media, som hellre låter såna som Muslimska Mänskliga Rättighetskommitén och liknande stollar representera alla muslimer.

I klippet nedan grillas hon hårt av Mehdi Hasan, en för oss äkta islamofober känd muslim som hängivet försvarar ”gammelislam”.

Välkomna till det svenska multikränkta samhället

Ahop… just när man trodde att det svenska multivansinnet stagnerat (vet inte varför jag trott det, men ändå) då har den nya importerade kränkthetskulturen nått nya grupper. Den här gången är den nån med ryska rötter jiddrar om nåt slags ”ryssfobi” som drabbar alla ryssar som bor i Sverige. Det är faktiskt inte särskilt uppfriskande att det är andra än de sedvanliga kränkta muslimerna eller såna som identifierar sig som ”rasifierade” som spinner vidare på kränkthetstramset.

Bloggerskan beskyller svensk media för att hetsa mot ryska folket när de hatar Putin. Alltså samma logik som kränkta muslimer och diverse islamofiler på vänsterkanten använder när det kommer till islam. Har man en negativ åsikt om ideologin islam så ”hatar” man alla muslimer.

Lägg ner för faen!

 

Privilegiepoäng…

Klicka över till bloggen CattasBubbla som tagit fram en tabell där man kan räkna ut hur man diskuterar t.ex. med bruna kroppar som känner sig ”rasifierade” och andra sk ”identiteter” Hon ger i texten också reglerna om hur man måste räkna för att ”rasifierade” och andra identiteterkroppar ska känna sig nöjda.

2014-11-22_11-33-20

Obama gör rätt som legaliserar illegala invandrare!

Nu kommer jag förmodligen att chocka några regelbundna läsare som vet vad jag anser om massinvandring.

När man tittar närmare på Obamas förslag om att legalisera illegala invandrare så kan man notera att ur svensk extremistsynvinkel så för han ju rasistisk politik. De illegala invandrarna får inte exakt samma rättigheter som folk som bor där lagligt.

Men samtidigt så kan jag känna att repuplikanerna är ena nedriga hycklare. De, liksom demokraterna, har inte gjort ett piss för att stävja illegal invandring. Visst, skärpa gränskontrollen ser ju bra ut på papper men det riktiga problemet är ju att amerikanarna tillåts använda svart arbetskraft. De illegala invandrarna skulle knappast komma om de inte visste att hycklande jänkare skulle anställa dem. Det är ju dessa, förmodligen repuplikaner de flesta som betalar skitlöner som bara illegala invandrare kan tänka sig ta.

Naturligtvis skulle ju staten ha straffat alla som använder sig av illegala invandrare så att det inte blev lönsamt, om man nu ville bekämpa illegal invandring på riktigt. Men det skulle trampa många rika väljare på tårna. Det tragiska är att det är samma skit som pågår i Sverige. Rika och företagare får ostraffat anlita illegala invandrare istället för befintlig arbetskraft. Vore jag mindre konspiratoriskt lagd så skulle jag inte alls tro att detta är en medveten taktik från vänstern att tillåta svartjobb, men bara för vissa ”raser”.

Så trots att jag är emot massinvandring anser jag att Obama gör rätt eftersom de som påstår sig vara emot illegal invandring inte gjort annat än gynnat illegal massinvandring.

SVD

Den koloniala skulden…

Det är mången vänstertomte som gnäller på USA, väst, vita osv. osv. De känner den patetiska skulden för vad dessa gjort i världen och historien för att skapa sitt välstånd som miljoners med fattiga vill ta del av. Denna sortens människor känner alltså på fullt allvar skuld över vad folk med en viss hudfärg gjort för hundratals år sen!

Det är dessa människor som pga. sina skuldkänslor vill öppna Sveriges gränser på vid gavel åt alla de som de föreställer sig vara drabbade av att väst kunnat utvecklas välståndsmässigt. Samtidigt lapar de villigt åt sig av det överflöd som detta system skapat. Det som faktiskt är resultatet av allt hemskt. Undrar om de nånsin reflekterar över att vårt samhälle hade inte sett ut som det gör om USA inte gjort allt de gjort?

Kanske nån enstaka gjort det och kommit fram till att nu är det dags att ”ställa saker och ting tillrätta”. Följdfrågan blir då utifall de tänkt det där extra steget förbi de omedelbara känslorna? För att den ”rättvisa” som de eftersträvar ska kunna införas så måste man i logikens namn ”ta från de rika och ge till de fattiga” (alltså de som är ”rika” enligt deras definition) Tror de på allvar att man kan göra det utan att rasera det som byggts upp? Tror de att det välstånd vi idag har i väst skulle bestå om deras känslor blev till verklighet? Om de nu tror på denna ”rättvisa” som ska betalas enligt nån bisarr tanke om arvsynd, varför är det så svårt och vara ärlig och rak och säga det de menar: Nu ska vi ta från dig det vi anser vara ”rättvist” och ge till de fattiga vare sig du vill eller inte för vi anser att du är skyldig till vad dina förfäder gjorde.

Håll sektfasonerna borta från det sociala livet

Varg i Veum:

Läs en bra reflektion över tillståndet i Sverige.
Själv har jag inte råkat ut för sektbeteendet i min bekantskapskrets. Jag är dock inte lika brutalt rättfram med mina åsikter IRL då jag vet hur irrationella såna som påstår sig vara ”antirasister” blir, det blir aldrig någon diskussion uppstår utan man får fäktas med folks djupdykning i känsloträsket oftast.

Originally posted on Ilan Sadé:

Det har nu hänt flera gånger att jag genom e-post eller vid samtal har fått inblickar i någonting som tycks vara ett växande socialt problem: svenskar är ängsliga för att tala politik med sina närmaste släktingar och vänner. Politik har visserligen alltid kunnat så split bland människor som saknar distans till frågan om hur staten bör styras – i synnerhet när den politiska övertygelsen har en totalitär tendens och spiller över på varje vardaglig tanke och handling. Nu tycks det dock spridas en oro bland balanserade människor, vilka inte har bett om att få bli medlemmar i någon som helst sekt, att politiska diskussioner med nära och kära kan sluta med uppsagda bekantskaper. Som varje läsare av denna blogg förstår, är det inte vilka frågor som helst som har potential att gå ut över relationer, utan det är förstås främst den brännheta invandrings- och integrationsfrågan som ger upphov till oron…

Visa källa 303 fler ord

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 456 andra följare

%d bloggare gillar detta: