Marlena Ernman, antisemitofiob?

Läste at Marlena Ernman hyllas för att hon inte firar kompositören Wagners födelsedag. Inget märkvärdigt i att inte fira en födelsedag. Jag själv firar inte någons födelsedag pga. det socialt tvingande konstruktionen, allra minst min egen. Men anledningen som hon anger får mig att tänka på det här vad man firar och inte firar och varför.

Marlena säger att hon inte firar Wagners födelsedag främst för att Hitler gillade Wagners muslik. Hon säger att Hitler nog inte gillade musiken så mycket utan Wagners antisemitiska åsikter.

Om man skulle ta och problematisera det lite och sätta det i ljuset av andra människor i historien som hyllas. Jag tänker som så att om man plockar ner denna sorts tanke i dess beståndsdelar och ser vad de innehåller egentligen så märker man hur allmänt utbrett hyckleriet är i människors sinnen. Inte förrän hycklarna gör upp med hycklandet så kan det bli någon förändring.

Wagner gjorde musik. Han författade även en antisemitisk skrift där han menade på att judar inte kunde göra musik. Och Marlene säger att Wagner ansåg att judar skulle utrotas.

Här har vi alltså en positiv och en negativ bild av Wagner. Wagner som var en produkt av sin tid. Antisemitismen var normal på den tiden. Antisemitismen var inte någonting ont, det var tidsandan. Marlene väljer då att bortse från musiken pga. att det är en jude… nej jag menar en antisemit som skrivit den. Hon kan inte sjunga hans stycken för att han är en jud… jag menar antisemit. För att han är någonting i Marlenas huvud, inte för att han gör någonting värdelöst i musiken som inte är värt att sjunga.

Om vi sen tittar på andra människor i historien. Låt vara att deras existens är ifrågasatt, men för diskussionens skull kallar vi dem historiska personer som Wagner.

Eftersom jag nu är en ”kulturrasistisk”” islamofob ”så förstår ni att jag kommer att lyfta fram hyllningarna till den självutnämnde profeten inom Islam och inte jesus (ärligt talat kan jag inte hitta motsvarande mängd hat hos det jesus påstås ha gjort och sagt) Jag vet inte, behöver jag räkna upp alla vidrigheter han gjorde och stod för?  Återkom till mig i kommentarsfältet om ni inte läst koranen och haditherna.

Muhammed gjorde å ena sidan så och sade å andra sidan så. I koranen så sades det ibland så och lite senare sades motsatsen. Muhammed sägs ha gjort goda saker också. Att inte hylla Muhammed, att påpeka självklarheter om muhammed, så som Marlene gör om Wagner,  anses vara sk ”islamofobi”. Att inte endast ta fram de positiva sakerna med muhammed anses vara sk ”islamofobi”

Om någon artist hade haft samma motivation att säga att hon inte gillade muhammed för vad han gjorde och sa så skulle knappast denne ha hyllats på samma sätt som Marlene. Vad beror denna diskrepans i människosynen på? Jag påstår att det är inget annat än rent och skärt hyckleri.

Visst, jag ser redan tankarna formas i huvudet på vissa:

”Jamen, det är väl liiiite skillnad på en profet och Wagner”

På det svarar jag:

”Ja, men människosynen som antiantisemiter har om Wagner skiljer sig föga från ”islamofober” som mig.” Muhammed var i grunden en människa, precis som Wagner. Båda gjorde bra och dåliga saker (om vi nu för diskussionens skull betraktar koranen och haditherna som trovärdiga källor) men den enas förment goda sidor anses vara mer värda. Dessa goda sidor raderar ut (”tolkas” bort) de dåliga hos den ena, men inte hos den andra.

Men grundpoängen som jag vill komma till är att muhammeds handlingar och tankar sägs ”ska ses i en kontext” perversionerna tillhör den sk ”tidsandan” där det var normalt att gifta sig med 9-åriga flickor och döda folk om de konverterade eller inte gjorde som muhammed sa.

Men när det gäller Wagner, då har inte tidsandan någon som helst betydelse. När det gäller honom eller andra inte idag inte så politiskt korrekta personer, så gäller inte några kontexter. Och för detta ska han dömas. Då är det hyllningsvärt att 200 år efteråt att hata hans handlingar (författandet av en skrift) så pass att man låter det gå ut över hans goda handlingar.

Är man då en antisemitofob?

Fakta är rasistiskt

Nån nytwittrande muslim frågade på twitter ”vilka invandrare” någon menade i en tweet. Helt utan ironi eller sarkasm så svarade jag att det är väl ganska uppenbart att när någon i Sverige, vare sig det är en rasist eller nån som sätter prefixet ”anti” före, pratar om invandrarproblem så menas menas MENA-invandrare.

Muslimen blev chockad och blockade mig och satte hashtaggen #rasseblock. Nåja, mitt nick är blockat av många som sett mina tweets, vare sig jag ifrågasatt dem eller inte. Det tar jag som en komplimang, så det är inte problemet. Men hans märkliga reaktion på ren fakta förvånade mig. Jag borde vara luttrad vid det här laget med att twittervänstern och dess svans inte tål att få floskler ifrågasatta, men ändå.

Jag menar, hur ofta pratas det om kineser eller andra asiater, kanadensare, finnar, norrmän, uruguayare, amerikaner, tibetaner, sri lankier, indier, sydafrikaner osv. osv… när dagens form av invandringspolitik diskuteras? Fakta är fakta. Om man nu anser att fakta är rasistiskt då är jag rasist även ur en sån bisarr tolkning (som ni vet är jag ju en sk ”kulturrasist” sen tidigare)

Kan man ta ”medmänskliga” på allvar? Berätta varför.

Vissa människor förklarar de återkommande kravallerna i vissa förorter med att de inte får jobb av samhället. Enligt dem är det naturligt och lättförklarat varför det sker. Saken är biff liksom. Detta tror de fullt och fast på.

Men jag skulle vilja utmana logiken som denna sortens människor använder sig av.

Låt oss säga att allt är så enkelt att det beror endast på ”utanförskap”. Ungdomar känner sig hopplösa inför framtiden och ”protesterar” genom att förstöra för sina föräldrar och grannar som inte väljer våldets väg. Det är en ”naturlig” konsekvens av regeringens politik och av faktum att de inte har arbete.

Men det är inte sällan samma sorts människor är för vidöppna gränser till Sverige. Illegala invandrare har samma rätt att göra en bosättning i Sverige som Israel inte har i Palestina. (Det är bara i Palestina folk har rätten att äga sin mark som de kallar palestina. Där får inga illegala invandrare bosätta sig. Det är som inte våldet som bosättarna och israel ägnar sig åt som är grundproblemet enligt denna tankevärld dessa människor befinner sig i, utan att israeler i grunden är papperslösa invandrare som ”tar” land från araber..lustigt nog…)

Det jag finner konstigt är varför man inte gör kopplingen antalet arbeten vs antalet sökanden. Som jag förstått handlar det om någonting som de kallar ”medmänsklighet”. Det som förvirrar folk utanför den definitionen av medmänsklighet är hur man logiskt får ihop sin ”medmänsklighet” med verkligheten.

Man gnäller alltså på regeringar (sossar som borgerliga) för att de inte släpper in alla som vill, samtidigt snyftar man om det ”utanförskap” som förvärras av den extrema invandringspolitiken när den massan som faktiskt lyckas få permanent uppehållstillstånd inte får jobben som inte finns.

Å ena sidan vill man framstå som ”medmänsklig” men man vill inte, är inte intellektuellt förmögen skulle jag vilja påstå, att ta ansvar för sin ”medmänsklighet” Det är då man skyller alla problemen man själv skapar på ”rasism” och när alla inte köper den förenklingen, på ”strukturell” sådan.

Berätta för mig varför man ska ta en sån tankevärld på allvar? Förutom de lätt uträknade problemen den skapar….

Husby och kravallerna

Då har de varit kravaller igen. Gammelmedia kallar de kriminella för eufemismen ”ungdomar”. Först tänker man att det bara är multikulturens sedvanliga yttringar, men sen när man läser (om man nu ska tro gammelmedia) att de är maskerade och kastar gatstenar så är ju sannolikheten stor att det är vänsterns SA-trupper som är i farten igen, vi får se när polisen sagt sitt. Alltså mestadels vita ”ungdomar” från medelklassen som ska förstöra för Husbyborna och uppvigla dem genom att provocera.

Som ursäkt för kriminaliteten hävdar de att de protesterar mot nån dödskjutning.  Då våldet och förstörelsen är det enda språk som extremvänstern är kapabla till så är det mer troligt att de använder det som en förevändning för att få förstöra för att protestera mot det ”kapitalistiska samhället” i stort.

Vad betyder ord? Kan man manipulera med dem?

Som många läsare säkert har noterat använder jag ofta ord i speciella kombinationer för att få fram en effekt. Jag väljer ord och meningar för att förstärka det jag vill säga. Jag gör det som såna som Åsa Linderborg-typen av människor gör från sin glorifierade piedistal. Jag hymlar inte med att jag håller på med propaganda. Jag vill styra läsarens tankebanor åt ett visst håll.

Kort sagt: Jag använder precis samma teknik som Aftonbladets och annan gammelmedias journalister, krönikörer och debattörer gör. Sen om jag har samma framgång som dem låter jag vara osagt. Jag har nu inte utbildat mig i propaganda som de har, så jag är inte på långa vägar lika skicklig som dem, men jag har snappat upp ett och annat genom att läsa vad och hur de skriver.

Min, säkert naiva, förhoppning är att läsaren upptäcker likheterna och mer eller mindre medvetet upptäcker att de där journalisterna använder samma slags språkbruk som den där Vargen och på så sätt upptäcker nyanserna och bättre kan kritiskt granska deras texter och avsikter. Jag tror nämligen på att människor inte ska låta proffstyckare styra den allmänna opinionen. I min drömvärld så är journalistiken objektiv och inte fostrande. Journalism ska inte handla om pekpinnar från makten utan om information så att individen själv kan dra sina slutsatser.

Nåja, efter denna programförklaring om varför jag skriver som jag skriver, så ska jag komma till hur man manipulerar massan med ord.

CAIR är en islamorganisation som företräder en del muslimer. Dessa har föreslagit att man inte ska förknippa terror med muslimer och islam genom att media unisont slutar använda ordet ”islamist” på muslimer som gör andra människor illa genom sina mord och sin islamska terror. Det ger nämligen en dålig bild av religionen islam. De anser att alla andra människor, ickemuslimer, tror att alla muslimer är likadana om islamskt motiverad terror förknippas med islam och muslimer genom ordet som har ”islam” inbäddat.

De anser att bara de som själva kallar sig islamister ska benämnas som sådana. Det blir lite märkligt om man inte skulle särbehandla just islam på detta sättet. Ponera att journalister och liknande slutade kalla dem som har en annan åsikt i t.ex. invandringsfrågan  för ”nazister” , ”rasister” ”främlingsfientlga” och  ”islamofober” enligt den tanken att bara de som själva definierar sig som ”nazister” , ”rasister” ”främlingsfientlga” och ”islamofober” skulle kallas det.

Jag kan ju tycka att muslimska organisationer som CAIR, MMRK, Islamska förbundet, unga muslimer som bor i Sverige (SUM) logiskt sett borde tala om för dessa galna ”muslimer” som säger sig vara muslimer att de ska sluta kalla sig muslimer då de enligt CAIR har vantolkat islam å det grövsta. De har ju tolkat islam som sk ”islamofober” gör. Ska man tro muslimorganisationer så har ju inte halshuggningar, terror och självmord någonting med Islam att göra. Islam lär inte ut att sånt skulle vara ok.

Men istället vill de att islamister (i den negativa bemärkelsen) ska betraktas som vilka muslimer som helst. Vad handlar det om?

Samma sak har ju hänt med ordet ”lllegal” som i media har förvandlats till ”papperslös”. Alla dessa eufemismer har naturligtvis ett propagandistiskt syfte. ”Illegal invandrare” alltså en person som enligt lagen inte längre får befinna sig någonstans låter inte så bra och man tror att agendan man själv har riskerar att urholkas om man kallar en spade för en spade. Kallar man en spade för en spade så tror ju naturligtvis folk att en spade är en spade. Så man hittar på nya ord. Om nu media får för sig att en spade är någonting dåligt och negativt så blir en spade  ”träpinne med lite metall på”

Vi har ju ”ensamkommande barn” som ett annat lustigt exempel. ”Ungdomar” är ett ord som tidigare använts. Men tydligen fick man inte det gehör från massan som man önskade, så man bestämde att man skulle kalla dem för ”barn” istället. Ordet ”barn” har en mer känsloladdad betydelse än ”ungdomar”. Det kommer nämligen inte så många ”barn” i traditionell och allmänt accepterad bemärkelse (dvs 0 till 14-15 år) Kommer det öht. några i ensamkommande i den ålderskategorin? Det här med barn vs vuxen i Sverige är i sig ett intressant ämne, men nu har jag varit långrandig nog så jag tar det en annan gång.

 

Är det så enkelt att Israel är dumma och araber snälla?

Jag har länge varit kritisk till Israels agerande på västbanken. Jag har aldrig närmare brytt mig om Israels legala krav på västbanken. Jag har mest låtit min religionsfobi tala. Jag anser nämligen att det är en pervers tanke att nåt fantasifoster skulle ha rätt att lova nåt folk en bit av jorden.

Jag har alltid undrat varför Israel så hårdnackat kommer med såna påståenden som att de enligt – internationell lag – har rätt till västbanken vad, jag förstår. Jag har ansett att Israel får vackert acceptera att internationella samfundet anser, för att resten av världen ska få lugn och ro, att israel får ge efter. Men det är en naiv syn jag haft. Araberna skulle inte nöja sig, vilket de redan visat i praktiken i historien, att de aldrig någonsin kommer att accpetera att judar besitter ”arabisk” mark.

I nedanstående video förklaras det, i alla fall för mig, på ett logiskt sätt där allt känslomässigt trams är bortskalat, vad Israels ståndpunkt är. Jag kan inte se någor känslotrams utan föreläsaren ger en historisk blick på varför israel skapades. Det var tydligen inte så enkelt som att Britterna och väst tyckte synd om judarna för att si och så många judar gasades ihjäl. Jag förutsätter nu för bekvämlighetens och diskussionens skull att föreläsaren inte står skamlöst där och ljuger men jag orkar just nu inte källkolla alla gamla dokument.

Om någon har några källhänvisningar att komma med som visar på att hans berättelse är lögn så tar jag gärna emot dem. Det finns ju många som anser att Israels bildande skulle vara mer fel än t.ex. det forna tjeckoslovakien, österrike och ungern (som delades upp på exakt samma sätt som mellanöstern efter att det ottomanska riket krossades och utrotades) så brist på bevis lär ju inte finnas. Alla Israelkritiker har naturligtvis alla fakta.

Det som fick mig att hoppa till är att jag hade ingen aning om att det Israel som arabländerna anföll var erkänt enligt internationell lag (alltså att det erkända israel var mycket större i början) och att Israel i praktiken, i och med 1967 års anfallskrig från arabvärlden, bara tog tillbaka det som internationell lag gett dem och som araberna försökte ta ifrån dem. Jordanien hade de facto ockuperat Israel [västbanken] mellan 1949-1967. Det här med ”internationell lag” är viktigt att komma ihåg, för den hänvisas till ofta när det gäller vad en del anser att Israel ska följa. Men varför ska inte internationell lag gälla när det handlar om Israels rätt?

Jag har också alltid, i min okunnighet, trott att Britterna och Fransmännen med krig invaderat de landområden i mellanöstern som de hade och sedermera gav bort till araber och judar. Att de hittade på gränserna helt godtyckligt och bara för att de var såna rasister. Men det verkar att inte ens det är så enkelt som amatörhistoriker som har medias makt hävdar. De hade ett internationellt mandat att övervaka att landuppdelningen gick till enligt internationell lags intention. De var mer eller mindre som FNs närvaro i Balkan idag där FN på samma sätt delat upp Jugoslavien så som NF delade upp mellanöstern. Det intressanta är att europas uppdelning efter första världskriget gick så mycket smidigare än samma uppdelning i mellanöstern. Undrar vad det beror på? Mentaliteten? Kulturen?

Hursomhelst så rekommenderar jag en titt på denna föreläsning. Jag tar gärna emot liknande föreläsning där Israels rätt ”krossas” argumentatoriskt av motståndarna så jag som utomstående kan bilda mig en uppfattning där båda sidorna talar utan medias politiska och känslomässiga vinkel. Alltså en föreläsning som baserar sig på fakta snarare än känlsor.

Hederskulturens uttryck bör klassas som hatbrott i lagen

Jag har ända sen hatlagarna kom till undrat varför inte hedersmord och hedersförföljelse inte bedöms vara hatbrott. Varför är det bara några få grupper som åtnjuter hatlagars beskydd? Föräldrar och släktingar som drivs av hatet mot det egna barnet, såpass att de dödar  henne (för det är hon oftast) Hur kan det vara mindre hat att slakta ett barn än att slå ner en homosexuell eller muslim för vad de är? Dessa barn blir ju mördade av hatet som föräldrar känner mot det barnet valt. Hur resonerar man?

Om vi nu för diskussionens skull bortser från det uppenbara: nazifobin. Att göra skamkulturens yttringar till hatbrott skulle ju enligt tankenormen innebära att man ”fiskar i bruna vatten” eller är ”nyttig idiot”.

Men bortsett från det, hur kommer man fram till att det inte handlar om hat när en släkt mördar ett barn pga. att hon inte delar skamkulturens människosyn och värderingar? Menar man på att det är kärlek? Vilken kärlek då? Kärleken till den ruttna kulturen mordet är ett resultat av? Eller menar man på att ”det tar tid” att ändra attityder, så lite skit får man ta?