Boendekollektivet Raspen

Axessbloggen och Johan Lundberg har under senaste veckorna debatterat med medlemmar i boendekollektivet ”Raspen” på Expressen kultur. Kollektiv har ju en klang av kommunism, så jag undrade vad det var för jeppar. När man läser deras alster på nätet så är det inte svårt att dra slutsatsen att dessa är  för ”multikultur” och vidöppna gränser där ”ingen människa är illegal” och att ”högern måste bekämpas” osv osv.

För att visa hur barnsligt och billigt det är tänkte jag använda vänsterns och övriga PKs debatteknik baserat på ”guilt by association” i beskrivandet av kollektivet och de individer som befolkar den. Den har ju aktualiserats i och med Osloterroristen där sk ”högerextrem retorik” anses vara en starkt bidragande, om inte orsaken, till massmordet. Vad man menar med ”högerextremistisk retorik” har man inte kunnat specificera utan det används på mer eller mindre subtilt sätt på alla som inte håller med. Det här med ”bruna vatten” är ett talande antydande uttryck där man varnar meningsmotståndaren om vilket argumentatoriskt artilleri komma skall om han inte erkänner att han har fel eller är tyst.. Vilken sorts ”guilt by association” jag använder nedan lär väl inte undgå någon.

Detta kollektiv bildades på 90-talet i ”protest mot tidens nymoralism och familjebildningar”. Kollektivets namn ”Raspen” kommer från den gamle tyska vänsterterroristen Carl-Jan Raspe. De har till och med en bild av sin idol på kylskåpsdörren.

Kollektivet döptes till Raspen och förklaringen sitter på kylskåpsdörren.  En tidningsbild på Jan-Carl Raspe, en av medlemmarna i den tyska så kallade *Bader-Meinhofgruppen….

*Röda Armé Fraktionen dvs 70-talets Breivikare. (min anm.)

Huset är över hundra år och maffigt i centrala Göteborg. Lägenheten är 200 kvadrat och det är 5 personer inkl. ett barn som bor där. Talande är som bekant att de flesta som högljuddast propagerar för ”multikultur” inte själva vill bo där den finns. Man kan ju undra varför? Kanske för att multikultur i den egna närmiljön är att ta tanken för långt? Det är ju trots allt bekvämare att vara bland sina likar och man vill gärna, även som världsförbättrare, fortsätta ha det så. Men vissa andra, som också vill vara i en miljö där deras värderingar är rådande, går bra att stigmatisera som möjliggörare av nya utrotningar.

När nya medlemmar ska antas till kollektivet så annonserar man inte utan medlemmarna plockas från likasinnade vänner, annars finns risk att det kommer folk som vill utnyttja fördelen med att bo fint och centralt. Folk som utnyttjar Inte någons snällhet tycker man inte om. Och sen finns ju risken att det uppstår en mångfald av åsikter runt frukostbordet.

Annonser
%d bloggare gillar detta: