Fick inte prata svenska på finsk arbetsplats

Läser att nån inte fick prata svenska på sin arbetsplats i finland, att personerna ska börja prata finska om någon (finsktalande då misstänker jag) kommer in i rummet. Jag är så innerligt trött på jagsvaga människor och hur de ska få styra sin omgivning med sitt dåliga självförtroende. Så jag utbrast detta i kommentarsfältet till artikeln:

Ånej… inte finnar också…

Jag har bott i Sverige över 40 år och precis detta har jag råkat ut för ofta. Nu har i och för sig inte nån arbetsgivare förbjudit nåt, utan etniska svenskar som blir kränkta av att man pratar finska. De tycker att det är ”otrevligt” och känner att man pratar om dem, hur ointressanta och obetydliga som människor de än är.

Jag har även arbetat på arbetsplatser där turkiska varit vanligt. Har inte haft några som helst problem med att turkarna pratade turkiska mellan sig. De kanske pratade om nåt som jag inte med att göra, var min inställning och kände mig inte ”utanför” på något sätt. Varför i hela fridens namn skulle någon känna sig utanför? Om de gör det så bör de skåda innåt istället för att leta fel utanför sig. De pratar väl med mig om de känner att det är befogat och om de vill?

Jag menar hur låg självkänsla har man om man blir kränkt, eller vad man nu blir, om några i ett allmänt rum pratar på ett språk som man inte förstår? Särskilt när de inte pratar direkt till dig på det konstiga språket!

Jag har alltid inbillat mig att finnar står över såna barnsligheter. Var iaf. inget jag märkte under min tid i finland. Skämmigt, riktigt skämmigt att vuxna människor kan vara så barnsliga och omogna. Det måste bli ett slut på detta kränkthetsvansinne!

Advertisements

5 svar to “Fick inte prata svenska på finsk arbetsplats”

  1. Pica pica Says:

    Där slog du huvudet på spiken Vargen! Jag har länge haft uppfattningen att den s k kränktheten inte har med andra än den kränkta personen att göra. Det vill säga den personens dåliga självförtroende, möjligen med narcissistiska tendenser.
    Alltså, de behöver inte flytta DO till Rinkeby – lägg ned skiten istället.

  2. Eeva Says:

    Felet i den finska tvåspråkigheten har alltid varit att de finsktalande, 95% av befolkningen, ska lära sig svenska. De svensktalande, 5%, behöver inte lära sig finska. Detta har gjort saken mycket infekterad.
    Förr i världen, i de gamla goda tiderna, bodde och jobbade svensktalande i sina områden längs kusterna. Nu finns inte så många ”svenska” jobb kvar så de får söka sig till finsktalande områden.
    Å andra sidan finns inte heller tillräckligt många ”svenskar” utbildade till offentliga jobben, så dessa förr så ”svenska” områden måste anställa finska med knackig svenska till kommunal förvaltning.
    När jag lämnade Finland, var det finska kapitalet 95% av finlandssvensk-ägt och finnarna ägde 5%. Lite ojämna siffror, enligt mig.
    Jag tycker att finnarna skulle ha haft samma privilegier att lära sig svenska. Bara om de ville, inget tvång, då hade inga motsättningar uppstått
    Tänk att alla svensktalande i Sverige var tvungna att lära sig samiska!
    Förresten, Vargen, tog du tillfället i akt och lärde dig turkiska?
    Jag kan briljera med att tala 5 språk flytande! Men tycker att om folk trivs på arbetsplatsen, presterar de mera och problemen ska ledningen lösa.

  3. Varg i Veum Says:

    Nä, jag lärde mig mest svordomar och hur man skulle förolämpa turkarnas mammor 🙂 Men det var ömsesidig rå jargong, ungefär som när finnar och svenskar gnabbas humoristiskt mellan varandra. I alla fall med de fåtal turkar jag kände personligen. Naturligtvis gick det inte och prata med alla så, men alla turkar kände sig faktiskt inte så underlägsna som invandrarna från MENA uppmuntras att vara idag. Det var inte så skitnödigt på den tiden (början av 80-talet) helt enkelt. Turkar och turkar förresten, jag är inte riktigt politiskt korrekt, syrianer och assyrier var det egentligen men det var enklare och skriva ”turkar” 😛

    Jag personligen kan tycka att man inte ska tvinga någon att lära sig ett språk bara för att. Visst ligger mycket av identiteten i språket, men att tvinga någon som inte vill, medelst påbud uppifrån, känns fel. Nu råkar finland domineras av det finska språket och då känner jag att det är upp till de svenskspråkiga att anpassa sig till det. Det betyder inte på något sätt att de måste överge svenskan. Precis samma sak borde ju gälla i Sverige också naturligtvis. Jag anser inte att det ska vara samhällets uppgift att underhålla andra språk än det officiella. Ett språk ska vara officiellt, annars blir det bara tramsigt.

    Jajo, finland har av tradition varit tvåspråkigt i och med att Finland en gång långt tillbaka i historien var svensk egendom, men de tiderna är förbi, man kan inte cementera sig fast i det gamla har vi ju fått höra, så varför just vid dessa förlegade tankar om tvåspråkighet? Tiderna ändras, kulturer står inte stilla så lägg ner.

  4. Ördög Says:

    Vilka oförskämda lögner Eeva dukar upp. Jag kan nog ha förståelse för motståndarsidans argument i den finländska språkdebatten, men sådana där groteska påståenden borde ingetdera lägret ha råd med.

    Naturligtvis ”måste” alla finlandssvenskar lära sig finska. Finska är ett obligatoriskt språk i svenska skolor från och med högstadiet, ibland inleds undervisningen redan långt tidigare. Dock är det ytterst få av oss finlandssvenskar som gnyr och gnäller över detta faktum på det vis som den så kallade ”tvångssvenskans” offer plägar göra.

    Inte heller bryr vi oss om att lansera egna motsvarigheter till finskhetsarnas fabler om hur ”krävande” det är att läsa det andra inhemska språket, och hur lektionerna i stället kunde användas till att läsa ”nyttigare” språk. Jag läste två inhemska och tre främmande språk i skolan, jag hade ständigt 9 och 10 på betygen, jag upplevde aldrig att ett visst språk kändes onödigt, och jag har i vuxen ålder lärt mig ytterligare en handfull tungomål.

    Eevas ord om att finlandssvenskar på grund av arbetsbrist måste ”söka sig till finsktalande områden” är helt obegripliga. Den lägsta arbetslösheten i Finland finns uttryckligen i de regioner där det sedan urminnes tid bor svensktalande – Nyland, Åland samt Österbottens kusttrakter. Just på grund av den goda tillgången på jobb har i synnerhet Nyland under det senaste halvseklet tagit emot en stor inflyttning av finsktalande, så att traditionellt svenska orter som Hangö, Borgå och Lovisa fått finsk majoritet. Och Gud förlåte mej om jag säger något dumt, men de finska inflyttarna har inte visat något överdrivet intresse för ursprungsbefolkningens kultur och språk.

    Ja, det ”finlandssvenska kapitalet” har av tradition varit starkt, men även här verkar Eeva sakna allt sinne för proportioner. Inte ens under 20- och 30-talets språkstrid påstod fennomansidan att så mycket som 95 procent av kapitalet var svenskkontrollerat. (Gudars skymning, i vilket århundrade emigrerade du egentligen?) I och med omstruktureringen av näringslivet, de ständiga företagsfusionerna etc, så har frågan om indelningen i ”svenska” och ”finska” mist sin aktualitet nästan helt – utom för enstaka stofiler.

    Bloggarens egen kommentar om att vi borde ”anpassa oss” och att det inte ska vara ”samhällets uppgift” att ”underhålla” andra språk än det ”officiella” är obehagliga. Dels för att de bevisar vilken okunskap om grannländerna även tämligen initierade svenskar har. Dels för att de inte så lite påminner om uppmaningarna från politiker, myndighetspersoner och medienissar till dagens svenskar att ”anpassa” sig till det nya mångkulturella Sverige, eftersom utvecklingen ändå inte kan stoppas och det ”gamla Sverige inte kommer tillbaka”. Kanada, Irland, Schweiz och Norge har alla flera officiella språk, och det gör dem inte det minsta tramsigare än Svärje. Eller hur?

    Hälsningar från en niospråkig finlandssvensk, nordist och Sverigevän …

  5. Varg i Veum Says:

    Nu är jag för info själv invandrare från Finland och ser inte mig själv som särskilt ”initierad svensk” 🙂

    De individer som tycker att svenskarna och andra icke-MENA invandrare, ska anpassa sig till MENA-kulturen (som ju ”multikultur” i praktien är) har naturligtvis inte förstått människans konstitution. Det går inte att artificiellt omdana kulturer och psyken med pekpinnar uppifrån. I alla fall inte inom de få decennier de menar på att omvandlingen ska ske.

    Det går naturligtvis att försöka nöta (eg: ”hjärntvätta” ) med hela den mediapparat och makt man har till sitt förfogande, men då pratar vi bra mycket längre tid än de 30-40 som gått sen experimentet startade. Så ”rasism” är någonting naturligt i sammanhanget och som man får räkna med. Förhoppningsvis kan man hantera det, men än så länge har inte jag sett några tecken på att man kan det.

    Boken 1984 är intressant, men jag önskar Orwell hade skrivit en bok om – vägen till -1984-samhället, hur samhället växte fram. För i boken får vi bara veta faktum att samhället är så. Jag skulle tippa att den boken skulle ha många beröringspunkter med den faktiska verklighet vi lever i idag. 🙂


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: