Jag, en brottsling…

Jag var och fikade ute på stan. De flesta fikaställen drivs av multikulturella. Inget fel i det naturligtvis, de är trevliga och serviceminded oftast. Det här fikastället har en innergård där man kan sitta ute. Det finns också en port ut mot gatan så man kan komma till gården därifrån också utan att behöva gå igenom cafeet.

In kommer en zigensk tiggare som låtsas att han har Cerebral Pares av nåt slag och går från bord till bord för att försöka lura pengar av folks dåliga samvete. Den unga flickan som serverade tyckte inte det var någon bra idé att störa hennes gäster. Hon går resolut fram till zigenaren, som var nånstans kring 25-30 årsåldern och vältränad, och rasistkastar ut tiggaren. Det var liksom inget dravel om att diskutera med zigenaren att sluta med sitt luredrejeri utan rakt på med hård blick och ett pekfinger mot utgången.  Behöver jag säga att flickan inte var etniskt svensk? Så multikultur är inte alltid av ondo..

Jag skriver ”låtsades” ovan, för jag såg en halvtimma tidigare, när jag satt och väntade på min vän jag skulle fika med, utanför detta fik när killen hälsade på en annan zigenartiggare som stod posto utanför cafeét trakasserade folk på den smala trottoaren med sin mugg och sin ”invaliditet”. Då gick han som vilket multikulturellt inslag som helst. Han stod och småpratade med zigenare 2 och gick helt normalt tillbaka till sin post runt hörnet. En halvtimma senare kommer han alltså in och låtsas vara invalid.

Sen när jag kommer hem, läser jag detta av pekoral av Marcus Birro

2013-08-14 15-39-08

Ett svar to “Jag, en brottsling…”

  1. Anonym Says:

    Som ung, idealistisk student i Stockholm gick jag på en nit. På väg till studierna genade jag genom tunneln mellan Sveavägen och Birger Jarlsgatan. Där satt en påbyltad kvinna i obestämbar ålder och spelade uselt på en klarinett. Detta var länge sedan och trots uselt med pengar tyckte jag så synd om henne så hon fick mina lunchpengar en dag.
    Något senare visade en bekant på ett reportage i en tidning. Jo, det visade sig vara min stackare. Då kallade man dem zigenare. Hon satt där och tjänade pengar. När hon var nöjd gick hon till centralen där hon bytte kläder och vips blev hon en rak och rank ung kvinna i moderna kläder.
    Efter detta är jag tämligen okänslig för tiggare och har inget dåligt samvete.
    Jag tycker att Marcus Birro kunde hoppat över den pekoralen. Skrev han bara för att demonstrera att han minsann har ett samvete även om han inga pengar ger?
    Om ingen ger pengar så försvinner tiggarna.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: