Normens mångfaldshat

Svenska skolan verkar ha börjat med retorikträning och utbildning. Vilket funnits utomlands länge, särskilt i USA (ni vet förebilden för invandringsintegrationen) Det är någonting positivt att lära medborgarna att tala för sin sak på ett vuxet sätt. Det är en viktig del av yttrandefriheten att kunna sakligt framställa sin ståndpunkt, till skillnad mot idag då svensk debatt, som domineras av såna som proffstyckare på kvällsblaskornas kultur- och ledarsidor o dess svans, och som till största delen består av ordsatta känslor snarare än logiska argument. När man diskuterar vuxet, i motsats till på det sätt som svensk offentlig debatt är, så framför man sina argument utan att hemfalla till billig populism som försöker locka fram folks lägsta känslor. Motsidans uppgift är då att ”krossa” dessa argument med sina. Krossa dem för att man har tänkt efter istället för att ha känt efter.

Jag vet nu att disciplinen retorik innebär ganska många tjuvknep, men dessa knep är som sagt mer vuxna och intelligenta än de känslobaserade vänstersvenska vi ser idag. Det är bara barnsligt och omoget att locka fram folks lägsta känslor (vilket för övrigt var exakt vad Hitler och hans anhang vädjade till!) , och som gör att åtminstone jag svarar med ”samma mynt”. Det är inget jag är stolt över men jag märker att det tar skruv att prata på samma mentala nivå som motståndaren. Jag finner en barnslig förtjusning i att uppmärksammas pga. min ”rasism”, ”främlingsfientlighet” och sk ”islamofobi”. Jag är naturligtvis ingen förebild och bidrar egentligen inte mycket till problemens lösning. Jag framstår säkert, helt enkelt pga. mitt ego som är lika lågt stående som dem som jag kritiserar i denna blogg, som dum i huvudet. Men det behagar mig för tillfället att häckla och stigmatisera åsikter som jag finner värda att häckla och stigmatisera på samma mentala nivå som människorna som tillhör twittervänsterns åsiktsfär, eller ”tankemiljö”. Kanhända att jag helt enkelt inte är intelligentare än dem när jag tänker efter…..?

Hursomhelst, jag vill idag lyfta fram denna artikel i DN om hur nån typisk [dagens] svensk stolle känner att det är fel att barn på en högstadieskola ska få lära sig retorik pga. att ämnet stör honom. Ämnena som eleverna skulle träna retoriken på var ”homosexuellas rätt till adoption”, ”legalisering av cannabis” och ”indiens kastsystem”. Värt att notera är kulturrasismen som stollen har så hade han inga problem med att den indiska kulturen ifrågasattes. Nej, han ansåg inte att barn skulle lära sig att argumentera för såna hemskheter som legalisering av cannabis. Varför är oklart, men jag misstänker att han föreställer sig att ”många” barn känner att det är helt ok att börja röka cannabis bara för att man haft en övning i att diskutera. På samma sätt antar jag att stollen känner att alla barn blir sk ”homofober” om man uppmuntrar dem till kritiskt tänkande.

Problemet med såna här stollars makt i svensk debatt (stollarna ÄR normen i debatten ur deras egen synvinkel) är precis det vi ser idag: polarisering och stigmatisering i samhället. Just dessa saker som såna som stollen säger sig vara emot. Jag hävdar att förtryckande av fri diskussion skapar just detta. Dessa konspirationsteorier om hur alla andra än man själv och ens gelikar ”måste” uppfatta saker och ting bara för att de tror det; är just konspirationsteorier och ingenting annat.

Naturligtvis ska även stollar få kritisera vad de vill, vi lever trots allt i ett förmodat fritt samhälle, men problemet är att dessa stollars åsikter är som sagt normen, de normer som ”vet bäst”. De som inte håller med normen stigmatiseras eftersom de är ett hot mot normen de konstruerat, eller vill konstruera. Varför inte släppa debatten fri? Varför inte försöka arbeta för ett i sanning riktigt fritt samhälle? Ett samhälle som inte rasar ihop bara för att det finns människor som inte håller med? Hur kommer det sig att människor som avviker från normen åsiktsmässigt måste stigmatiseras och hatas? Har de inte lärt någonting av historien?

2 svar to “Normens mångfaldshat”

  1. Pica pica Says:

    Redan som ung student brukade jag ta rollen som djävulens advokat för att få fart på debatter. Överhuvudtaget var olika debatter yvigare på den tiden men även då fanns det ”pleasers” som alltid tyckte som man skulle tycka.

    Men vad är en debatt om alla tycker lika? Skittråkig! Sådana diskussioner producerar inte heller några nya lösningar eller någon utveckling.

  2. Varg i Veum Says:

    Håller helt med dig Pica pica! Ponera om debatten hade varit likadan som i Sverige idag när det handlade om t.ex. ifrågasättandet av kristendomen för ett eller ett par århundraden sen. Hade vi sluppit det religösa oket idag då?


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: