Varför är Sverige uruslast på integration?

I princip alla utom extremvänstern (de är ju aldrig överens om någonting, så det är inget konstigt) tycks vara rörande överens om att integrationen av dagens typ av invandrare inte fungerar i Sverige. Den ena fantasifulla idén efter den andra för att öka integrationen hos vissa få grupper av invandrare presenteras. Är det inte extra betalt för att motivera dem lära sig svenska så är det att anpassa samhället efter deras avlägsna kultur. Vore det inte smartare att gå på grundproblemet direkt istället? Varför inte fråga sig varför integration har fungerat genom historien tidigare? Varför är det så svårt idag? Vad gör de som har makten för fel?

Ett stort grundproblem, om man bortser från experimentet ”mångkultur”, som inte fanns historiskt är massinvandringen. Massinvandring är när man tar emot fler än man hinner/kan integrera. Fler än vad arbetsmarknaden kan svälja, fler än bostadsmarknaden (där arbeten ev. finns om man ignorerar de som redan är arbetslösa) kan svälja.

Mauricio Rojas anser att ”öppna arbetsmarknaden” (typ så som USA, som tydligen är ett föregångsland vad gäller integration) vilket i realiteten betyder minskad facklig makt, lägre skatter för företag och ”rika” människor. Det ska vara lättare för företag att välja bland utbudet arbetslösa, egentligen: lättare att avskeda och anställa folk. Det är en väg att gå, men knappast acceptabelt i ett socialistiskt Sverige. Istället föreställer man sig att man kan späda ut välfärden på fler och fler samtidigt som man behåller den.

3 svar to “Varför är Sverige uruslast på integration?”

  1. Anton Says:

    Huruvida integration fungerar eller inte är en irrelevant diskussion. Somalier hör hemma i Somaliland, Araber i Arabland osv, inte i Sverige eller någonstans i övriga Europa, så enkelt är det.

  2. Erik Says:

    Ett land som anser sig behöva en särskild integrationspolitik har för stor invandring.

  3. Pica pica Says:

    Det har skapats gräddfiler för invandrare av 7-klövern där alla inte har samma värde och krav. Det innebär också att etableringsrätten ställer till problem. Invandrare har erbjudits arbete inkl utbildning (t ex i Kirunas gruvor) men i motsatt till etniska svenskar kan de tacka nej till arbete om de inte vill bo där arbetet finns.

    Jag tror också att vårt bidragssystem är fel. Det finns inget incitament att arbeta när de kan leva på en mycket högre standard än svenskar utan att arbeta. De får gratis (eg betald) SFI men lär sig i alla fall inte språket. Det finns många som bott i Rosengård och Botkyrka bortåt 20 år och fortfarande inte kan svenska.

    Sverige ska inte bara innebära rättigheter utan motprestation. Dessutom bör det sättas tidsgränser för många insatser som trappar ner bidragen.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: