Konvertiter

En intressant dokumentär om vita flickor som konverterar till Islam. Jag kan förstå dem på ett sätt. Att konvertera till en dogmatisk religion har sina fördelar. Fördelar som jag kan relatera till i viss mån då jag upplevt någonting liknande när jag gjorde lumpen. På mig tycks det som att dessa konvertiter konverterar för att de inte känner sig hemma i den fria världen och det ansvar det innebär att leva i den fullt ut. I den fria världen är man själv ansvarig för sin lycka. Uppenbarligen är inte konvertiter lyckliga människor. Det är jobbigt att leva i frihet och detta ansvar för ens egna tillvaro är för tungt för en del att bära.

Detta och det faktum att människan av naturen söker en gemenskap att identifiera sig med. Människan vill höra till ett ”vi” i en värld med ”vi och dom” Konvertiter fann inte det i den fria världen utan i en värld där varje steg styrs av en yttre kraft så att man inte själv behöver tänka och ta ansvar för annat än det gruppen bestämmer. Man förlitar sig på att den yttre kraften vet vad som är bäst för dig. En kraft som lägger ut reglerna för dig, talar om för dig hur du ska klä dig, vad du ska äta, hur du ska se på världen, hur du i princip ska agera i varje situation. Auktorativa regler skapar gemenskap, skapar ett ”vi” –  en gemenskap i en grupp. Gruppen får styrka av denna ”vi” -känsla. Reglerna som finns i gruppen skapar muren emot ”dom” som inte är som ”vi”. Ju mer regler, desto mer styrd är man. Det är enklare att leva utefter regler som kommer utifrån än ens egna som man är ensam om. Så man fogar sig i någonting ”större” där man inte behöver stå ensam.

Någonting liknande upplevde jag när jag gjorde lumpen. Vi såg alla likadana ut och vi bekände oss alla till de regler och auktoriteter som gällde för att nå fram till en sammansvetsad gemenskap som kunde försvara sig mot det yttre hotet. Vi var uniforma inte bara till klädseln. Man kände, särskilt under umbäranden, en gemenskap. De som var i den uniforma gruppen var våra bröder, de som vi stod närmast och som vi kämpade för. Alla accepterades i gruppen så länge de böjde sig för gruppens regler. Och det var en skön och bekväm tid, trots alla umbäranden.

2 svar to “Konvertiter”

  1. Pica pica Says:

    Om man ser människor som individer kanske det blir lättare? En del av oss vill leva i ett kollektiv, klarar inte av att vara ensamma. I och för sig kan det medföra kritik om man inte lever i enlighet med de regler som satts upp, skrivna eller oskrivna. Som Vargen skriver är det mycket enklare att slippa göra val hela tiden och ta konsekvenserna för sina val. Men det finns också nyfikna rebeller som tänker själva, har egna idéer, vill göra saker annorlunda. Dessa ställer naturligtvis till oreda i kollektivet men det är också dessa som är innovatörerna som för utvecklingen framåt.

    Som jag ser islam (och t ex modernare sekter) är det ett kollektiv med mååånga regler som styr muslimers dagliga liv. För en icke-muslim verkar det idiotiskt att använda så mycket av sin tid till att följa alla dessa regler men jag kan tänka mig att det går automatiskt med tiden, kanske även ger en viss känsla av trygghet.

    Vad som slår mig är att de flesta av dessa ”kollektiv” har mycket starka ledare. Ofta ledare vars ord aldrig får ifrågasättas eller ens väljas i demokratisk anda.

  2. Varg i Veum Says:

    Sen får man inte glömma den ungdomliga protestaspekten heller. Mänskliga avkommor är av naturen programmerade att göra uppror mot normer, och finns det nåt mer upproriskt än att bli muslim i väst?🙂 I princip allting är ju tillåtet nuförtiden så det finns inte så många andra saker att ta till.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: