• citat från intervjuobjekt lyfts ut ur sina sammanhang;

• rubriksättningen på löpsedlar, artiklar och reportage kan vara missvisande;

• djupgående reportage verkar utgå från en tes som sedan styr urvalet av intervjuobjekt, dokument som presenteras och hur informationen tolkas och sammanställs;

• utelämningar av motstridiga fakta och selektiva urval av intervjuobjekt är snarare regel än undantag;

• kritiska frågor handlar inte om att gå på djupet och få en nyanserad bild från intervjuobjektet, det vill säga en djupare förståelse;

• samma frågor upprepas och omformuleras frekvent under intervjuer i syfte att locka fram ett ogenomtänkt svar;

• formulering av ledande frågor och påståenden som undersökningsobjekten skall förhålla sig till;

• avsaknad av självkritik och självrannsakan;

• granskning av makthavare verkar ske på olika grunder beroende på vem som granskas, det vill säga alla utsätts inte för samma kritiska granskning;

• journalisters personliga uppfattningar synliggörs ibland i hur frågor och följdfrågor formuleras;

• vänskapsband mellan granskande journalister och de som skall granskas kan ifrågasätta opartiskheten i det journalistiska arbetet;

• dagens journalistik verkar handla om antal tittare, lyssnare, läsare eller klick – inte om trovärdighet och sanning, vilket kan leda till snedvridning av reportage och nyheter genom vinkling, urval, uteslutningar av fakta och intervjuobjekt.