Genusperspektiv på järnvägsstationer

Satt och bläddrade i en avhandling om ”Genusperspektiv på järnvägsstationer”. Jag har bläddrat i genusavhandlingar tidigare och har noterat att dessa avhandlingar är inte mycket mer än en orgie i generaliseringar och fördomar om män och kvinnor, om ”vita” vs alla andra. Till stor del bygger de på de subjektiva känslor som författaren upplever och sen applicerar på resten av mänskligheten, eller ja, den ”vita” mänskligheten då naturligtvis.

I avhandlingen berättar genusförfatterskan (observera att jag kvinnofierar henne trots att jag inte vet vilket kön hon upplever sig som!) om en händelse på en järnvägsstation där hon upplever att en vit man med vit kropp var ”avvisande” mot henne. (sid 83) och använde en form av härskarteknik genom att använda ordet ”muggen” istället för toalett. En intressant fråga som uppstår är hur hon hade fått det, för det hade hon naturligtvis fått, till vit fientlighet om han HADE använt ordet ”toalett” istället.

Avståndstagandet visade sig i form av en avspisning genom att nämna att han var tvungen att gå på ”muggen”. Här tolkas uttalande innehålla avstånd i såväl klass- som genusserialitet. Genom att hänvisa till toalettbesök markerade han en gräns mot oss som kvinnor som i princip innebar att det var omöjligt för kvinnan att följa honom. Genom benämningen ”muggen”, som är en benämning av lägre valör, tyckes uttalandet som ett klassmässigt nedsättande tilltal.

Detta får henne därefter att berätta om hur samhället är ”nomerat” utefter en ”vit fientlig blick”. Jag rekommenderar en läsning, det är bra att känna till vad som pågår i samhällets alla skrymslen. Inte sällan försörjda med andras pengar som staten med våld tvingar till sig.

Läs gärna vad en krönikör har för åsikt om avhandlingen.

Vill du sen veta mer om genus sedd genom humoristisk och intelligent kvinnligt perspektiv så rekommenderar jag Tanja Bergkvists blogg.

2 svar to “Genusperspektiv på järnvägsstationer”

  1. Argus Says:

    Vi har nog alla upplevt en annan variant av detta fenomen i vår bekantskapskrets. Ett föräldrapar som inte kan få nog av det mirakel som de skapar, applåderar detta ”lilla underverk” för de mest alldagliga händelser som detta barn lyckas med och påpekar också mycket riktigt detta stordåd till alla och envar vilket medför att ungjäveln i fråga blir mer flinande rödblommigt upphetsad och ännu mer påträngande.

    Tjugofem år senare, efter år av ”akademisk” isolering i den sekt som vanligtvis benämns feminister, beslutar sig detta något äldre och större ”mirakel” att disputera på en inte ens medioker doktorsavhandling som för ett halvsekel sedan hade medfört en livslång uteslutning från de akademiska kretsarna. Nu är det inte bara föräldrarna, gravt vänster naturligtvis, som applåderar utan även resten av sekten som hatar ”manssamhället”. Vad de inte har tillräcklig kognitiv förmåga att förstå är att de fick som de ville, undanröjandet av alla medelålders vita män, så hade de antingen avlidit av näringsbrist eller dött av de farsoter som vanligtvis drabbar katastrofområden och det inom tre veckor.

  2. Varg i Veum Says:

    😀


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: