Tuberkolos, en allmänfarlig sjukdom

Härom veckan var en nyhet om att TBC ökar i Sverige. Att det ökar beror med allra största säkerhet på svensk massinvandringspolitik där invandrare inte behöver kontrolleras om vilka sjukdomar de har, som TBC t.ex. som varit mer eller mindre utrotad i Sverige – fram till att massinvandringspolitiken tog vid.

tuberkulos-1-2016-02-25.jpg

Så här står det att läsa hos Folkmyndigheten.

Tuberkulos klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom, och (ny)upptäckta fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget samt till Folkhälsomyndigheten. Tuberkulos är en smittspårningspliktig sjukdom. Snabbt påvisande av sjukdom, inklusive de resistenta formerna, är viktigt för korrekt handläggning och effektiv smittspårning. Vid tuberkulos utförs alltid en så kallad miljöundersökning. Detta innebär att patientens familj och eventuellt andra närkontakter kallas för undersökning, som ofta innebär IGRA-test eller tuberkulinprövning och lungröntgen.

Uppenbart är att svenska myndigheter av rädsla för att utsättas för twittervänstern inte vågar ta tag i saken. Smittspårning handlar inte bara om att spåra hur smittan har kommit, framförallt är den till för att förhindra att utbrott sker. Vi kan konstatera att svenska myndigheter,  bara för att det handlar om invandrare från tredje världen eller krigshärdar i MENA, väljer att inte göra det de ska för att hindra att TBC ökar i Sverige och detta för att alla vet att twittervänstern börjar bröla om ”rasism” gärna ”strukturell” sådan, och ”diskriminering” eftersom hela svenska befolkningen inte kontrolleras för TBC samtidigt. Det anses ”kränkande” tydligen.

 

Annonser

Någonting har hänt i Sverige, nazifobin tycks minska

Vi som har hängt med i invandringsdebatten har noterat att någonting har hänt. Fler och fler proffstyckare och andra makthavare kommer ut som det som twittervänstern kallar främlingsfientliga nazistiska rasister. Nazifobin verkar till synes ha tappat sitt fäste i maktens korridorer.

Denna trend började inte, som man först kan tro, i och med att många såg hur den massinvandringspolitik som Sverige bedrivit under årtionden gav resultatet att den organiserade tsunamin förra året drabbade Sverige värst. (nåja Tyskland är utsatt också då de kopierat Sverige, fast i en mycket mindre skala med tanke på befolkningsmängden) Den gryende insikten skulle jag vilja påstå startade i samband med när jättebabyn Reinfeldt beslöt sig för att i sin bitterhet över valförlusten sänka moderaterna som parti när han plötsligt började orera om att svenskarna skulle öppna sina plånböcker. Ingen hade räknat med hans bitterhet över sina partibröder och -systrar. Vad annat än bitterhet kan förklara sån politiskt sett irrationell handling?

Det blev startsignalen till förändring. Plötsligt började tidigare proffstyckare som sett nazister i varje träd att prata om pragmatik. Plötsligt insåg flera att det finns en verklighet att förhålla sig till, att irrationella känslor inte borde styra ett lands väl och ve. Den första som jag noterade kommit till insikt var ett av de största ”hatobjekten” jag hade var Ann-Charlotte Marteus på expressen. Plötsligt erkände hon öppet att hon var en av åsiktskorridorens bärande väggar. Vilket hon naturligtvis ska ha all heder för.

Senare har fler och fler kommit ut som ”främlingsfienligt rasistiska nazister” och den senaste toppen av ”nazism” såg vi i och med att flyktingtsunamin toppade i höstas och fick till och med extrema massinvandringsförespråkare som sossarna och MP att pragmatiskt ta tag i situationen de själva skapat. Till och med agendatidningen DN börjar skriva texter som går helt emot den egna agendan om stigmatisering och hat mot oliktänkande. Läs även här där de tillåter en rent av kättersk text.

På SVD läser vi hur förvånad skribenten tycks vara över moderaternas framgång i senaste opinionsmätningarna. Han skriver om att ”Batra har knäcktSD-koden” som om det vore nån slags utmaning med tanke på att vi massinvandringskritiker och SD levererat förslag på pragmatik i årtionden. Själv har jag länge poängterat det faktum att om man vill få bort SD från riksdagshuset så måste massinvandringspolitiken kraftigt anpassas till verkligheten, och det pemanent, inte med några tillffälliga plåster för att sen återgå till normal massinvandringspolitik som vänstern hotar med.

 

”Precis som när svenskar for till Amerikat”

Hos massinvandringsförespråkarna finns en lika komisk som bisarr föreställning om att typ all historisk invandring är ”precis som idag”. Sålunda är det inte särskilt förvånande att man ständigt hänvisar till svenskarnas flytt till Amerika.

Wolodarskis agenda-DN har en artikel om hur exakt lika det är med MENA-invandrare som med de svenska emigranterna för 100 år sen. Som exempel på denna exakt likadana situation hänvisar de till ”Amerikabreven” som svenskarna skrev till anhöriga i Sverige efter flytten.

I artikeln får vi veta att exakt likadant som svenskarna så brer dagens typ av invandrare till med lite lögner för att inte skrämma resten av de flyende i MENAs flyktingläger från att fly.

Muhammed som valt Sverige att fly till (jo flyktingarna har tydligen ett val trots allt) säger:

”– Om jag skulle säga precis som det är skulle de kanske inte komma efter. Du måste förstå, att få ha någon som påminner om vårt gamla liv i Syrien nära oss skulle betyda mer än någonting annat. Om jag berättar om tälten kanske jag skrämmer bort dem. Det är bättre att de inte vet.

Man blir sålunda inte förvånad när så många av dem känner att det första de måste göra i landet som de valt att få skydd i är att protestera och demonstrera mot att det inte är precis som hemma fast oändligt mycket lyxigare som de blivit lovade.

Dessa lögner om Sverige försökte Sverigedemokraterna mota i grind genom sin civila olydnadsaktion där de informerade redan i flyktinglägren om vad som gäller i Sverige. Vilket naturligtvis fick twittervänstern att gå bananas som vanligt.

Det går bra nu, till förtret för de med de förenklade förklaringarna…

Marie Le Pen i Frankrike skördar framgångar i valen i Frankrike, och ska vi tro gammelmedia och diverse hysteriker på vänsterkanten så sprider sig ”extremhögern” i Europa. Den vanliga förenklade analysen som gammelmedia lyfter fram är att det är dåliga tyder överallt som skylls på ”alla invandrare” och har ingenting alls med den irrationella massinvandringspolitiken att göra.

I dagarna fick vi höra från storheter som Wolodarski på DN, primadonnan Malena och den intellektuella giganten Henrik Schyffert att Sveriges ekonomi går som tåget. Sålunda föll deras förenklade fördom de har om att SDs framgångar handlar om att folk vill skylla den dåliga ekonomin på alla invandrare och invandring i sig.

Faktum är att de flesta skyller på politikernas mindre intelligenta politik som baseras på irrationella populistiska känslor. Det är enklare än att agera med ansvar. Den sk ”främlingsfientligheten” de tillskriver allt som de inte kan hantera är inte mycket mer än en halmgubbe som de håller framför sig för att slippa ta ansvar. Därför växer SD. Och förmodligen är det av samma anledning som Le Pens parti växer.

Det plötsliga samordnade massinvandringen till Finland, vad beror den på? eller den om: ”hur känns det att bli manipulerad lille vän”?

En finsk tidning berättar en irakisk familjs historia om hur och varför de valde just Finland att fly till. Plötsligt ur ingenstans dök det upp påståenden att Finland var ett bra land att invandra till. Mången bidrag och bostad utlovades. Plötsligt ser Finland en anstormning utan motstycke i den finska historien. Följdaktligen blir denna hemma i Mosul rika familj besviken över att Finland inte alls var som människohandlarna som de betalt förmodligen 6-siffriga belopp till hade utlovat.

Denna plötsliga anstormning till Finland är förmodligen organiserad och planerad. Kanske människohandlarna fått signaler om, eller flyktingarna själva från vänner och bekanta, att Sverige är fullt och inte alls det paradis som utlovats? Kanske det blivit svårare och besvärligare för människohandlarna att frakta folk till Sverige (iaf de från irak då det ryktas om att de väljer finland för de tror att det är enklare få asyl där)? Det är svårt att veta orsaken, men samordningen, som man inte minst ser i flyktvägarna de flesta tar till Finland (karta finns i artikeln), tyder på att det är en cyniskt planerad historia. Några har skapat en myt om Finland.

Jag skulle för övrigt vilja påstå att hela sommarens propagandakampanj som kulminerade i bilden på ett dött barn på en strand är samordnad någonstans den också. Man har tillverkat medgivande, vilket resultaten i en opinionsmätning idag är ett ganska säkert tecken på. Den visar att plötsligt vill många fler ta emot fler flyktingar och ”flyktingar” (de tror tydligen att alla är från Syrien) Ett lyckat PR-arbete skulle jag säga.

Du som känner mer än tänker, hur känns det att bli manipulerad lille vän?

Att invandra…

När jag skriver så skriver jag ur ett invandrarperpektiv, då jag själv är invandrare.

Expressen har en intressant artikel om oss finnar som kom hit under 60 och 70-talet. Likt Birgit Välimäki i artikeln beskriver sattes även jag rakt upp och ner i en svensk klass några dagar efter att vi landat från båten och fick klara mig bäst jag ville. Det var, så här retrospektivt, ingenting märkligt. Själv mådde jag varken bu eller bä av detta. Man var en unge och trodde att det var så det var så man anpassade sig och gjorde det bästa av situationen.

I början förstod man naturligtvis ingenting av vad läraren sa. Hon gjorde så gott hon kunde med den situation hon försatts i. Och hon gjorde det bra. Jag minns att det var mycket teckenspråk och små teckningar hon förklarade saker och ting med. Särskilt boken om Li och Lo älskade jag trots att jag inte förstod ett ord. Men eftersom man är ett barn och ens hjärna är i turbomode vad gäller inlärning så tog det inte länge innan jag började förstå svenska. (sen att hela familjen – på kvällarna – och helt frivilligt utan några som helst bidrag eller bonus efter skolan och arbetsdagen, gick på svenskakurs gjorde väl inte saken sämre) Det fanns svenska kompisars familjer, av egen fri vilja (inte något påtvingat påbud från moralkärringar i makten) tog sig an oss och lärde oss hur det funkade. Vad som var ok och inte i en svensk kontext.

Trots att Finland ligger oändligt mycket närmare Sverige kulturellt och historiskt, jämfört med dagens invandrare från Långtbortistan, så fungerade inte kulturen på samma sätt i Finland som i Sverige och det fanns sociala koder man var tvungen att lära sig. Eller ”tvungen” är fel ord; man ville lära sig den nya kontexten. Det var bara naturligt att anpassa sig till det nya. Det fanns då mig veterligen inga finnar (eller andra ur andra invandrargrupper då) som försökte tvinga Sverige att bli som hemlandet. Vi invandrare skötte oss själva, försökte inte blaffa svenskarna i ansiktet med våra seder och bruk. Vi integrerades helt utan maktens ”hjälp” ungefär så som alla invandrare gjort i alla tider. Detta trots att vi kom i så stora massor. Varför invandringen har såna enorma problem, eller som ordet idag förskönas; ”utmaningar”, idag beror enligt mig endast på att makten blandat sig i människors naturliga fallenhet för invandring och invandrare.

Det är inte på något sätt förvånande att situationen ser ut som den gör idag. Problemen är en direkt konsekvens av förd invandringspolitik och, inte minst, den konstruerade föreställningen om ”det mångkulturella samhället”, vilket är en teoretisk konstruktion född i en kulturmarxistisk tankevärld.

Jag är idag, efter att ha sett resultatet av PK, innerligt glad och jag tackar alla gudar för att jag slapp etniska svenskar som skulle hjärntvätta mig om hur synd det var om mig. Jag får obehagliga rysningar av bara tanken på hur jag hade blivit som människa genom en sån assimilering till PK. Då hade jag idag förmodligen skrivit om hur svenskar är ”rasister” och ”främlingsfientliga” för att de vill ha lika stor rätt att bevara sin kultur och identitet som folk från MENA och som är kritiska till massinvandringspolitiken.

Internationella könsstympardagen idag

Idag är tydligen dagen då man kommer ihåg könsstympade flickor. Detta fick jag veta via detta debattinlägg på SVD.

Författarna vill uppmana till öppnare diskussion om den barbariska sedvänjan att skära sönder småflickors underliv. Den är naturligtvis inte ”barbarisk” för de hemska människor som följer sån tradition, men för normala människor i en civilicerad värld är det så. Att det inte diskuteras och stigmatiseras på samma sätt som ”nazism” eller ”islamofobi” beror på att man pekar ut några folkgrupper i allmänhet och somalier i synnerhet. Man lär aldrig kunna ta tag i skiten om man inte ”kränker” folkgruppen genom att göra de riktade insatser som behövs just mot de folkgrupper där skiten förekommer. Annars blir det exakt som det är idag: de skiter fullständigt i att respektera svensk lag.

En sak som är intressant är de olika acceptanserna det finns för könsstympning beroende på vilket kön det är som blir utsatt för barbariet. Jag misstänker att enda anledningen till att man ens vågar tala om stympandet av småflickors könsorgan beror på att den inte är så förknippad med religion som skärandet i småpojkars könsorgan. Även om könsstympandet av flickor inte är förbjudet i islam (vilket visar på prioriteringarna den där muhammed hade, han kunde förbjuda folk att äta griskött hur lätt som helst, men inte slaveri och barbariskt skärande av barns könsorgan) så uppmuntras det inte och detta tar PK fasta på och påtalar bara styckandet av flickor. Styckandet av småpojkar är däremot ett helt religiöst påhitt och att utmana religionens mörka krafter vågar man inte.

%d bloggare gillar detta: