Den islamska medmänskligheten.

Satt igår och tittade på flyktingstatistik. Nu är ju statistik alltid lite besvärligt då man kan vinkla den som man vill och man förstår inte allt om man inte är utbildad statistiker (vilket fenomenalt få är av oss alla som slänger oss med statistik är, inte minst på vänsterkanten), men om nån läsare anser att jag tänker fel är denne välkommen att argumentera emot.

Beslöt mig för att titta på hur de rikaste muslimska länderna, ni vet såna där länder där fredens och barmhärtighetens religion har makten, hanterar flyktingar och hur medmänskliga de är mot ens ”bröder och systrar”.

Då pratar jag inte om ”rika” muslimska länder utan jag talar om perverst rika muslimska länder. Det är inte många och fakta är att det är just muslimska länder de flesta flyktingar flyr ifrån (och det faktum att muslimska länder generellt är så fattiga) så jag fick naturligtvis plocka bort de allra flesta muslimska länder. Men en handfull larvigt rika länder som man tycker borde värna om sina trosbröder när de har det jobbigt hittade jag. Dessa länder är ju snabba med att fördöma väst för sk ”islamofobi” och att man inte är snälla mot deras muslimska bröder. Ett land som Malaysia t.ex. med 29 miljoner invånare tar emot nästan lika många som Sverige med sina knappa 9 miljoner invånare.

Minst lika intressant och notera är att dessa äckligt rika länder låter FN stå för kostnaden för flyktingarna (gulmarkerat) istället för att ta av sina enorma rikedomar för att hjälpa muslimska bröder och systrar. Och då är inte ens UNWRA inräknad. Ni vet, Palestinernas privata hjälporganisation bekostad av resten av världen (har inte kollat, men misstänker starkt att muslimska bröder och systrar i de rika muslimska länderna inte ens bidrar med en bråkdel av pengarna, än mindre ger de ”statslösa” människorna medborgerliga eller mänskliga rättigheter i respektive land, sånt ska ju bara ickemuslimska länder ge menar dessa medmänskliga muslimer som tror på profeten)

2014-04-08 15-09-33

Cerșetori români dragi, poți sta aici pentru gratuit

Are you a poor beggar who comes to Sweden and dont want to live in makeshift homes in the woods? Then you can live with a millionare who has opened his home for all of you. Just ask any swede and they will guide you to his mansion.

Ești un begger sărac care vine în Suedia și nu vreau trăiesc în case improvizate în pădure? Apoi, puteți veni în Suedia și de a trăi cu un milionar care a deschis casa pentru voi toți. Doar cere orice suedez și ei vă va ghida la conacul lui.

 

See here what your peers say about the millionare Lars Diding : http://www.svt.se/nyheter/regionalt/hallandsnytt/romer-pa-plats-i-didings-villa

 

Jag har önskat en kvinnas död.

Nu körs ju en drive om kvinnomord i media efter att en kvinna återigen blivit mördad av sin man. Kvinnan hade varit livrädd för karln och sökt samhällets hjälp att slippa galningen. Lite lustigt förresten att en afghan kan komma och påstå en massa om sin släkt som vill halalslakta honom och ”alla” tror på honom och då med ryggmärgen endast. Men när en kvinna, oavsett om hon är etnisk svensk eller inte,  i sverige söker samma slags hjälp, då blir det nobben oftare än inte (nåja, nu går jag på feministers verklighetsbeskrivning).  Det verkar inte bättre än att asylsystemet borde utökas till att innefatta de som redan bor i Sverige? Att man kan söka asyl inom Sverige för att rättsystemet inte gör mer för dem än det afghanska. Först när någon söker asyl ramlar sympatierna in. Den genomsnittlige ”anti” rasisten tycks tänka att man kan gradera folks känsla av hot mot livet och livskvalitén. Därför behöver sverige en intranationell asylrätt.

Det är fenomenalt vansinnigt att sverige har denna attityd till offer för kvinnorplågare. Nu kanske jag får Per Ström o kompani på mig, och Gudrun Schymans svans hoppar utan tvekan av glädje, men fakta är att det är någonting speciellt manligt som ligger bakom kvinnomord och misshandel. Detta någonting är något som finns i oss män. Det märker man om inte annat i antalet kvinnor som mördas av män när de lämnat mannen (eller ”kränkt” mannen på annat sätt) jämfört med tvärtom. Jag tänker nu inte gå in på den självsvådligt importerade skamproblematiken som vi fått lära oss leva med i en äkta MENA-monokultur som väst blivit. Det är en annan sak egentligen.

Jag har länge funderat på vad det beror på att just män är så lättkränkta av att en kvinna gör slut. Alla normalt begåvade människor fattar ju naturligtvis att de allra flesta män är helt normala. Jag pratar, precis som i frågan om avlägsna kulturer vs vår, naturligtvis om tendenser i en grupp.

Min undran över sakernas tillstånd eskalerade efter att jag själv önskade livet ur en kvinna som jag trodde jag ”älskade” Jag mådde så dåligt över att ha blivit övergiven att jag tänkte på något förvirrat sätt, eller på ett annat psykiskt plan mera, att jag skulle må bättre om hon inte var i livet längre. Det var nu inte så att jag fantiserade om att döda henne, eller ens att orska hennes död på annat sätt. Tankebanorna gick mera i olyckans tecken. Hon var en kvinnar full av trubbel och drogs till fel sorts män. Min fantasi hade någonting med det att göra, att nån av dessa männen skulle ända hennes liv. Då skulle jag må bättre.

Jag berättar det för att jag tror att de män som känner att det är en bra idé att ta livet av sin ”kärlek” drivs av samma slags psykiska mekanismer, som återigen; företrädelsevis vi män har.

Jag menar då inte ytligheter som ”genusforskning” om att det skulle handla om nån slags social konstruktion. Jag tror mer det handlar om hur män är konstruerade av naturen.
Ja, jag tror faktiskt att djuret människan till viss del styrs av gener, historik även inom det sociala området. Dock vill jag som sagt inte förytliga det till att kalla det en ”social konstruktion” i den meningen dagens förenklare gör.

Men detta är någonting som bör forskas kring. Många ”män” blir säkert upprörda över att bli ”utpekade” och ”stigmatiserade” som män, men fakta är att vi har ett problem med ”män” av den sorten. Jag skrev igår om hur kvinnor, eller offer för kriminalitet öht, ska skyddas så det är bara viljan som fattas.

Avpixlat ljuger!

Ok nu har jag officiellt fått en hjärnblödning som endast kan botas med en massa vin, tur att det är fredag idag.

Avpixlat sprider vidare nyheten om sk ”ensamkommande barn”

Det visar sig att en sån flytt iran för att det är så jävla hemskt, farligt, fattigt, galna släktingar, galen religion, galen världsdel, galna svenskar eller vad han nu hittat på för att hans rådgivare vet hur svensk invandring funkar, så pass att han inte kunde vara kvar där -  har nu bett om bidrag för att hälsa på sina föräldrar i landet han ”flytt” ifrån.

Nu sätter jag mig och dricker ur resten av mitt rödvin ur boxen och låtsas att jag aldrig läst om detta. Det jag skriver om kan inte vara sant. Jag ska supa ner mig så jag inte kommer ihåg det imorgon och sen skratta åt mina stolligheter imorgon kväll när jag kommit över baksmällan. För detta är inte sant. Det kan liksom inte förekomma. Det är bara de där jävla rasisterna på Avpixlat som hackat en politiskt korrekt mediesajt och skrivit dit en massa dumheter. Jag tror och tycker mycket om ruttenheten i det politiskt korrekta sverige, men jag vägrar jävlar i mig tro att detta är sant!

Vad är medmänsklighet och empati och hur mäts den?

När man följer invandringsdebatten i de olika diskussionsfora som finns så slås man av hur snabbt vissa går i försvar och startar en pseudodebatt om meningsmotståndarens ”empati” och ”människosyn”. Dessa individer använder sig själva som måttstock. De anser att de är ”empatiska” för att de anser att staten, dvs skattebetalarna är ”skyldiga” att offra sig för de svaga. Denna norm tänkte jag att vi ska problematisera idag.

En ”medmänsklig” svensk använder sig själv som spegel för att mäta hur medmänsklig någon annan är. Den medmänskliga svensken (hädan efter kallad Msvensken) Symboliskt sett kan man se det som att Msvensken ritar upp en bild fina raka linjer som följer ett mönster och kallar det för ”medmänsklighet” de som inte följer det mönstret han ritat upp är sålunda en person som är ”oempatisk” och har en ”förfärlig människosyn” och de blir ”skrämda” över det. Inte sällan är de även väldigt snabba på att tala om för världen hur ”skrämda” de är. Oklart varför, kanske för att övertyga sig själva när argumenten tryter?

Om vi plockar isär Msvenskens mentala ritning, hur ser den ut då? Den består av många saker förvisso, men att samhället ska betala medmänskligheten t.ex. är ledande åsikt.

”Alla” ska vara med och betala deras bild av medmänsklighet. När man frågar en Msvensk om vad han eller hon menar med ”medmänsklighet” så får man väldigt likartade svar. När jag frågat så är jag mest intresserad hur de som individer ser på det, men får i princip alltid en hänvisning till att läsa FNs definition, eller till och med Wikipedia, inga egna tankar. Det kan bero på olika saker att svaret man får från många Msvenskar är intill förvilling lika. Det kan bero på att FN har lyckats hitta en perfekt definition, eller så kan det bero på att man är okunnig och lat helt enkelt. Det är bekvämt att kunna hänvisa till en skrift som någon annan författat istället för att ägna tankekraft åt att förstå vad man menar enligt ens egna tankesätt. Det är enkelt för man kan alltid komma med det dräpande svaret till den som dristar sig till att ifrågasätta deras höga moral: ”Har du inte läst FNs deklaration om mänskliga rättigheter”  ”kom igen när du förstått vad den handlar om”…eller liknande. Och så är samtalet slut.

Vad är då medmänsklighet och empati?

Är det att man hjälper en rädd gammal gumma över en starkt traffikerad väg? Är det att protestera utanför israels ambassad eller delta i ”antirasistiska” demonstrationen för att ”ta debatten”? Är det att hjälpa kompisen ekonomiskt när han har det tufft? Är det att anse att sverige ska ha öppna gränser, alla ska vara välkomna till sverige. Oavsett de praktiska konsekvenserna. Att diskutera konsekvenser ur andra vinklar än en väldigt snäv sådan låter sig inte göras, det är då pseudodebatten aktiveras. Allt ovan är naturligtvis varianter av ”medmänsklighet”

Men något som slår mig är att det nästan alltid handlar om någonting som alla ska göra och gå med på. Väldigt sällan handlar det om personliga uppoffringar. Msvenskars ”medmänsklighet” verkar vara nära förknippat med hur andra ska vara. Det ser vi inte minst i frågan om ensamkommande ungdomar och barn. Staten har ju svårt att hitta platser till dem. När det kommer till medmänsklighet som kräver lite mer engagemang än att slänga ur sig några populistiska floskler om ”rasism” och ”främlingsfientlighet” eller kasta flaskor, så är det mer eller obefintligt engagemang.

Med tanke på de ”94%” av befolkningen som vi i dagarna blivit matade med så borde ju Msvenskar stå på kö utanför migrationsverkets lokaler och böna och be om att få bli mentorer åt flyktingar som kommit till ett totalt främmande land som de inte vet någonting om, mer än att det är ”medmänskligt” Då är det skönt att kunna ha 6% ”rasister” att peka finger på så att sökarljuset inte riktas emot dem själva i frågan om varför massinvandring misslyckas så kapitalt. Det gäller att hålla skenet uppe om att allting är i grunden bra, de problem med integrationen som just sverige ser är bara ”rasistiska” illusioner baserade på att ”rasister”  inte är ”medmänskliga”

Vad jag egentligen vill säga är att: Jag anser att de allra flesta människor, inklusive ”rasister”, är medmänskliga. Skillnaden sitter i var man sätter gränsen för sin egen medmänsklighet. Som exempel kan man ju ta detta med att hjälpa flyktingar på plats, eller hjälpa dem som inte lyckas ta sig hit. En gränslöst medmänsklig människa skulle inte ignorera dem så som Msvensken gör. Jag tror att där går deras gräns. Det är inte pragmatiskt att hjälpa varje individ i hela världen. Dessa får klara sig bäst de vill utan hjälp från Msvensken. Så hatet mot ”ickemedmänsklighet” handlar om att andra människor har satt sin gräns för medmänsklighet någon annanstans men Msvensken tycker att alla borde sätta gränsen som de har satt. Gör man inte det så är man en ”dom” i ”vi och dom”

Normen som Msvensken lever efter borde problematiseras mera. Det är inte så enkelt att allt beror på att sverigedemokrater och liknande finns. Man må tycka vad man vill om dem, men de är ett symptom. Enligt mig; precis som man anser att brottslighet, terrorism osv osv är symptom på den ”rådande maktordningen”

AB

Den om religionens särställning…

Idag tänkte jag problematisera vissa etniska svenskars syn på relgionen islam.

sk ”medmänskliga” etniska svenskar hänvisar i slutändan (när man pressar dem)  till FNs konventioner om mänskliga rättigheter som grund för sina ställningstaganden. Dessa är då den yttersta moraliska ”lagen” som hänvisas till när de ska försöka förklara varför sunt förnuft är så rasistiskt och främlingsfientligt eller ”islamofobiskt”.

Såg en länk på Politiskt Inkorrekt till regeringens sida om mänskliga rättigheter. Klickade på dokumentet om diskriminering av kvinnor. När man läser den så ser man uppenbara likheter till religion i svenska maktahavares syn på mänskliga rättigheter. Ni vet den om att en religions skrifter kan man tolka lite som man vill, man kan ignorera vissa saker som inte passar ens egna privata syn på sin religion, och kritik (eller ”hat” som det blivit idag) mot den synen bblir nån slags ”fobi”, ”fientlighet” eller ”hat”.

I artikel 2 i konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor hittar man bevis på att det här med mänskliga rättigheter är inte så absolut och fast som man gärna får intrycket av när man lyssnar till dem som inte ”fiskar i bruna eller grumliga vatten”

Artikel 2
Konventionsstaterna fördömer diskriminering av kvinnor i alla dess former, är eniga om
att på lämpligt sätt och utan dröjsmål inrikta sin politik på att avskaffa diskriminering av
kvinnor och åtar sig i detta syfte att
a) införa principen om jämställdhet mellan män och kvinnor i sina nationella
grundlagar eller andra lämpliga författningar, om så inte redan skett, och
säkerställa att denna princip genomförs i praktiken genom författningar och andra
lämpliga medel;
b) vidta lämpliga lagstiftnings och andra åtgärder, vid behov innefattande påföljder,
som förbjuder all diskriminering av kvinnor;
c) skapa rättsligt skydd för kvinnors rättigheter på samma grunder som för män och
att genom behöriga nationella domstolar och andra offentliga institutioner
säkerställa ett effektivt skydd för kvinnor mot varje diskriminerande handling;
d) avstå från varje diskriminerande handling eller förfarande mot kvinnor och
säkerställa att myndigheter och offentliga institutioner handlar i överensstämmelse
med denna skyldighet;
e) vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor från enskilda
personers, organisationers eller företags sida;
f) vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att ändra eller upphäva
gällande lagar och förordningar, sedvänjor eller bruk som innebär diskriminering
av kvinnor;
g) upphäva alla nationella straffbestämmelser som innebär diskriminering av kvinnor.

Orden som jag fetmarkerat tycker åtminstone jag låter ganska definitiva och svårt att tolka in nån flummig ambivalens i. Men vår kära vänster som baserar mycket av sin problem- och verklighetsbeskrivning på sk ”kritisk teori” lyckas faktiskt relativisera dessa absoluta ord med den tekniken. För dem betyder inte orden ALL och VARJE all och varje, för dem betyder ALL och VARJE -”vissa”  av dem – (vänstern) definierade diskriminerande handlingar eller förfarande mot kvinnor.
Det som jag markerat i rött är ju ett talande exempel som väl inte kräver någon större förklaring hoppas jag. Jag orkar inte leta reda på konventionen om sexuella minoriteters rättigheter och samhällets/organisationers skyldigheter mot dem då jag tror den som läser detta förstår problematiken ändå.

Hur ofta har vi sett samma slags kritik mot religionen islams syn på kvinnor som vi närmast dagligen ser mot det moderna samhällets syn? Jo, vi har sett det, men genast så bemöts det med ”islamofobikortet” istället för saklig argumentation. Mot det kan man ju argumentera att vi är ett sk ”multikulturellt” samhälle och alla kanske inte, inte minst kvinnor inom religionen, ser diskriminering på samma sätt. Vilka är då vi att anklaga en religion och dess anhängare för diskriminering?

Jag hävdar att om man då ger religionen (vilket man gör i konventionen om religiösa rättigheter) denna fenomenalt unika särställning gentemot andra livsåskådningar och människor, så är konventionen om kvinnors rättigheter meningslös. Varför får inte jag som individ (snarare ickereligiös) behandla min kvinna på samma sätt? Varför anser Sverige att en utövare av religion har andra rättigheter och mindre skyldigheter än ”vanligt folk”? Det är ju naturligtvis den officiella synen på islam vi pratar om. Förutom att islams regelrätta hat mot kvinnor och sexuella minoriteter skyddas av inkonsekvens i tillämpningen av diskrimineringslagar som faktiskt finns, så särbehandlas religionen islam relativt andra religioner. Varför? Det är min enkla fråga som tycks omöjlig att svara på.

Är det rädslan för fundamentalisterna, som ju med sina handlingar visat att ”islamofobi” är någonting som civilisationen bör akta sig för om man inte vill ha en massa kroppsdelar utspridda på gatorna? Handlar det om den sk ”klasskampen” som vänstern snöat in sig på? I den anses religionen islam tillhöra den ”svaga” och då blir varje form av kritik hur religionen tillämpas bland fundamentalister i väst klasskamp? och därför denna ryggmärgsbetingade inställning till ”maktens” försök att civilisera religionen hos de mest fanatiska, åtminstone här i väst?

Man kan problematisera detta länge, men jag tror att i alla fall någon förstår min poäng redan nu.

Påven vädjar till medmänsklighet för flyktingarna från Nordafrika

A 5x6 segment panoramic image taken by myself ...

Image via Wikipedia

Då har Påven il papa himself vädjat att europa ska visa medmänsklighet mot flyktingarna från MENA-länderna. Jag har försökt hitta på nätet hur många flyktingar som Vatikanstaten tagit emot, inte bara hjälpt att fly (som nazzarna på 40-talet) Men det är svårt att hitta. Jag skulle vilja veta hur många förtryckta muslimer som fått en fristat i Vatikanen, med allt vad det innebär. Som vanligt med hycklare, eller dess synonym: politiskt korrekta, är det enkelt att vädja till ”medmänsklighet” och peka finger så länge det är någon annan som står för fiolerna och man själv slipper engagera sig med annat än floskler och lite ”anti”fascistiska pöbeldemonstrationer…

Dagen

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 368 andra följare

%d bloggers like this: