Vad är kultur? Vad är ”värderingar” Vad är gränser?

Vad är ”kultur” – eller man kan lika gärna fråga vad sk ”värderingar” är.

Kultur är inte bara handlingar, det är också sk ”värderingar”, hur man ser på eller behandlar folk utanför och innanför den egna gruppen, eller dem som bryter normerna som gruppen kräver att alla ska ställa upp på. Dessa värderingar binder samman individer så att dessa känner sig som en del av någonting. De flesta människor är paniskt livrädda att stå ensamma mot många. Oavsett vilka ”värderingar” man säger sig stå för så är kontentan att man vill tillhöra någonting, man vill inte vara ensam. När en sorts ”värderingar” har makten så ansluter sig de flesta till den utan närmare eftertanke. Människor som grupp, eller massa, är som får i en skock. Vi såg det på 30-talet och vi ser det idag i Sverige hos dem som har makten över tankenormen som alla ska följa för att accepteras i gruppen. Skillnaden är att dagens ”värderingar” anses vara finare än dem på 30-talet. Men tankestrukturerna som människor  bygger sina ”värderingar” på som grupp är desamma. Grupperna må ha olika utseenden, men så länge det handlar om grupper av människor som identfierar sig med varandra så skapas det ”värderingar”

I skamkulturer så finns ju det här med att släkten/klanens inbillade sk  ”heder” inte får kränkas. T.ex. genom att en flicka knullar någon ur en ur en grupp som inte är accepterad. Eller snarare: om hon gör det på andra sätt än gruppen bestämt att det ska göras. I den kulturen, eller ”värderingarna” som de senaste decennierna växt fram bland etniska svenskar, är den paria som inte delar gruppens ”medmänskliga” värderingar. Metoderna för att utesluta någon ur gemenskapen inom olika ”värderingar” må vara olika rent praktiskt, ibland mördar man, ibland sparkar man dem från arbeten eller fackföreningar, men samma slags tankestrukturer om ”heder” finns i båda grupperna. ”Tänker och gör du inte som oss så ska du uteslutas” typ.

I båda grupperna handlar det om att visa för omvärlden att man delar ”värderingarna” i den gruppen som man anser sig tillhöra, genom att inte skilja sig från ”värderingarna” (eller ”mängden”, som det handlar om egentligen) Det är detta tvång som männsikan känner, mer eller mindre genetiskt eller omedvetet, känner som möjliggör det som hände på 30-talet, det är detta mänskliga tvång att tillhöra en grupp, dvs tydliga gränser för ”värderingar” som skiljer ”dom” från ”oss”.

Sen om det är nazister eller antirasister kvittar. ”värderingar” sätter gränser mellan människor, ”värderingar” Dessa gränser är minst lika  inbillade som de gränser som de som inte vill ha några ”artficiella” gränser på kartor har i sina huvuden.

De allra flesta människor anser att de ”värderingar” som man själv känner är de ”rätta”. De människor som delar dem ser man som medlemmar i den grupp som man själv vill vara i.Är detta då fel? Vem har makten och rätten att fördöma någon annans ”värderingar”? De är alla det som glorifieras som ”värderingar”.

Som jag nämnt ett antal gånger på denna blogg så har jag anammat nytolkningen av ”rasism”. Jag ”erkänner” att jag är en sk ”kulturrasist” eller, eftersom det nu är på modet att hitta på nya ord; en ”värderingsrasist” Jag anser att mina värderingar, som jag ger uttryck för här i bloggen, är de ”rätta” värderingarna för mig. Är det verkligen så att jag skiljer mig så mycket som rasist från sk ”medmänskliga” och sk ”antirasister”? Om det nu existerar någonting som kallas ”kulturrasism” är jag verkligen ensam?

Vågar någon kasta den första stenen?