Även om jag inte valde mitt nick i första hand för att det har ordet varg i sig, utan för vad uttrycket står för, så var det en lycklig slump att den även reflekterar min syn i vargfrågan.
Nu har det då hänt att en människa i sverige för första gången på två hundra år blivit dödad av en varg. Båda gånger av vargar som fått för sig att människor inte är farliga pga av människans agerande. Det är naturligtvis jobbigt för kvinnans familj att förlora en anhörig. Personligen kan jag tycka att det är märkligt att vargar i fångenskap inte betraktas och hanteras som krokodiler eller lejon. Det är vilda djur och som sådana har de instinkter, samma instinkter som fortfarande finns i vanliga sällskapshundar trots årtusenden av avel. Vargarna har dock instinktens fulla kraft kvar. Jag förstår den folkbildande och naturbevarande poängen med djurparker, men tycker inte de ska finnas egentligen. Djur ska vara fria i naturen och vi människor ska anpassa oss efter deras frihet om det inte handlar om ren överlevnad. Även då kan man ju ha en ödmjuk inställning till naturen, som de flesta naturfolken t.ex.
Men det jag vill reflektera över är varghatet som luftas i samband med denna tragiska händelse i förhoppningen att ”folk” ska se hur rätt de haft hela tiden men varit för ”hjärntvättade” för att förstå.
Jag brukar ju raljera över att debatter i invandringsfrågan för mycket består av känslobaserade argument. Den förekommer ju naturligtvis från alla håll, men jag har valt att rikta in mig på den ”medmänskliga” sidan då den är normen. Och ”normer” ska vi ju bekämpa har vi fått lära oss 😉
Vargfrågan påminner väldigt mycket om invandringsfrågan. Men i vargfrågan är jag på den sida som säger sig stå för den ”medmänskliga” sidan ser jag det som, den som håller på naturen. Ett intressant dilemma egentligen, och riskerar att få mig att framstå som hycklare (ni vet de där som jag angriper och smädar här på bloggen ). Vi får se hur eller om jag klarar av att balansera dessa två synsätt. Men kanske är även jag en hycklare? Kanske är mitt eventuella hycklande återigen ett bevis på min tes om ”Projektion” som jag tjatar om här på bloggen och som jag vill applicera på alla antifober? 😉
Vargfrågan är inte mindre känsloladdad än invandringsfrågan. Jag får väl erkänna att jag själv baserar mycket av min argumentation för naturen på en känsla. Den om att det ”känns” som att det barkar iväg åt helvete för människan om vi inte tar hänsyn till naturen. Naturen är uppbyggd av en logisk kedja som håller den i balans. Naturen är inte ond eller god, naturen bara är som den är. Att hata vargar för att de dödar människor eller djur finner jag mycket ologiskt och märkligt. Det är som att hata och bekämpa tyngdkraften för att man ramlar i fyllan.
Tar du bort en del av kedjan så rasar naturen och därmed människans överlevnad samman. Det håller på och sker i stora delar av världen, inte minst i världshaven (varför jag är en ekonomisk stödjare av Sea Shepherd och njuter av Animal Planets ”Whale Wars”). Visst kan vi utrota arter lite som vi vill utan att vi märker av det så mycket. Men ser man lite längre vart den attityden leder, så är det nog inte så bra. Att vargen kunnat utrotas i Sverige har ju inte gett så stora konsekvenser om man ser det i en global skala. Det finns ju länder och befolkningar som har en lite mer avslappnad attityd till naturen och där vargar frodas.
Om man nu inte anser att älgexplosionen är ett problem förstås. Och det gör ju inte många då det är bra för deras fritidsintresse. Det är ju faktiskt jägarna som håller balansen istället för naturen nuförtiden.
Läser på olika ”jagogillavargjättemycket-bloggar” i samband med artiklarna, och ser hur ”vadvarde jagsa”-mentaliteten får vårkänslor. Många tror att det är någon slags allmän inställning att vargar skulle vara som hundar och raljerar över hur dumma folk är som inte förstått hur rätt de intelligenta vargmotståndarna haft hela tiden. Tänker inte gå in på det uppenbart ointelligenta med att jämföra vilddjur i fångenskap och de i frihet som många gör dock.
Särskilt komiska är jägarnas kamporganisation som förnumstigt påpekar någonting som tydligen bara de vetat om: att vargar kan attackera människor. Denna organisation har alltså så mycket trovärdighet att de får vara med och bestämma om naturen och den vilda faunan och anpassa dem utefter sina medlemmars hobby?
Varg i Veum 