Bloggen otack är världens lön har uppmärksammat det senaste hjärnsläppet från vänstern. Sossarna, kommunisterna och miljöpartiet vill lätta på HIV-lagen och ska undersöka saken
Alltså att den som är HIV-smittad inte ska behöva berätta det för sin partner, eller någon annan h*n har sex med. HIV är inte så farligt längre eftersom det finns bromsmediciner (och vilka som betalar dessa fenomenalt dyra mediciner vet vi ju alla).
Antagligen anser vänstern att det är kränkande för den som tvingas berätta att risken finns att partnern kan få en livslång sjukdom om de har sex. Visst, men då måste det väl gälla alla slags smittor ? Om jag har hepatit B eller spetälska eftersom de går att behandla med mediciner så ska jag inte behöva tala om det för någon eftersom det är lite skämmigt. Det måste ju vara logiken, för inte vill vi väl diskriminera någon. Det stämmer ju inte överrens med våra ”värderingar”
– Det är en orättvis lag som riskerar att invagga människor i en falsk trygghet eftersom det inte är alla som känner till sin hiv-status, säger Andreas Berglöf, ombudsman på Hiv-Sverige.
Kanske är jag trött eller dum i huvudet, men uppriktigt sagt så förstår jag inte vad ovanstående citat betyder. Vad har det med frågan om att en person inte ska få rätt att veta ifall denne riskerar en ”kronisk sjukdom” som vänstern kategoriserar HIV. Eller kanske har jag fått hjärnblödning och fått kommunist-afasi, ett tillstånd där ord som kommer från vänsterns munnar inte går att koppla ihop logiskt.